...om våran sjuka studentresa. Den var helt galen, helt otroligt underbar och fett rolig. Njöt varje minut, varje sekund av mina vänner, vädret och festerna. Slår allt jag någonsin gjort. Det var verkligen "living on the edge" för oss, gjorde allt man inte skulle ha gjort hemma i Sverige. 

 

Men även om det var party 12 timmar varje dag så drog vi oss ut i solen varje morgon halv 10. Det var en dag jag vaknade halv 1, men då hade jag gått och lagt mig vid halv 8 och inte ställt klockan. Det var en kväll till att duga vill jag lova mina läsare. Att man ens orkade, jag vet att här hemma i Sverige så orkar man inte gå ut 2 dagar i rad...men där nere var de varje kväll. Asså den mängden alkohol jag fick i mig denna vecka ska vi inte snacka om, det var fullt ös 12 timmar varje dag. Sluta dricka tidigt på morgonen så man börja ju komma i form på eftermiddagen när det var dax igen. 

 

Mycket galet hände, vi snodde saker, pratade med främmande folk, ljög om vilka vi va, klättrade på allt, hoppade runt, sprang in på andra hotell och bara cpa. Där av mycket blåmärken och skrapsår (eller i mitt fall, köttsår). Vi dansade så att svetten rann och hade det hur bra som helst. Mycket roligt folk träffade vi också och världen är verkligen liten, träffade folk från stockholm och norrland som kände folk jag kände. Typ jätte knas, men dom var huur sköna so helst och jag spenderade varje minut med dessa killar. 

 

Väl hemma här i sverigeland så vill jag bara tillbaka, det var ledsamt att lämna alla där nere men ändå skönt att vara hemma. Dock blev jag ju såklart sjuk med hosta, feber, ont i njurarna, svullen lever och magknip. Sen även mina köttsår efter alla äventyr. 

 

Avslutar med att säga att jag inte kan berätta för mycket, för det som händer i Ayia Napa, stannar i Ayia Napa.